>Jag sitter hemma och skriver examensarbetet till min utbildning och letar efter intressanta infallsvinklar och artiklar om Cesar Millan. Ämnet har jag valt för att jag stör mig otroligt mycket på att en mans sätt att arbeta med hundar sänds helt okritiskt och utan direkt motpol över hela världen. Det är oerhört frustrerande att se ett tv-program baserat på en föråldrad hundsyn, energimumbojumbo och träningsmetoder som går ut på att misshandla hundarna så de inte vågar göra något alls. Ännu värre är det att se människor på stan försöka göra som honom och strypa sina hundar, rycka i halsbanden och gå runt och väsa åt djuren de valt att dela sina liv med.
En av anledningarna till att jag startade den här bloggen var faktiskt att jag, när jag insåg hur mycket jag ville ta upp i mitt examensarbete fattade att jag inte skulle hinna med allt. Just nu sitter jag och sammanställer de protokoll jag fört när jag tittat på första säsongen av The Dogwhipper.. jag menar Dogwhisperer. Jag kommer troligtvis fortsätta min granskning även när arbetet är klart och återkommer snart med en ordentlig förklaring till varför jag har såna problem med Cesar Millan. Om du inte kan vänta så får du gärna kommentera här eller skicka mig ett mail på rplushundskola@gmail.com.
Tills dess får jag lov att bjuda på en träningsvideo jag hittade i googlandet och som jag tyckte var bra. Jag har en mattokig hund som, om han får välja helst går till Bergsgatan och letar kebabrester varje promenad. Mellan varven lyckas han hitta något han verkligen vill äta upp och det, i kombination med att jag inte tränat ordentligt riskerar att förstöra den finaste promenad. Det blir tråkigt att gå med en hund som är på matjakt hela tiden och ju fler gånger han hittar mat desto starkare kommer beteendet bli. Jag vill helst inte att han ska äta allt skräp han hittar ute och om han hittar något så vill jag kunna be honom släppa det så jag kan se att det inte är något farligt. När jag, efter ett års boende i hus i skogen flyttade tillbaks till Malmö var jag inte beredd på alla matrester och träningen halkade efter. Videon jag hittade nu gav mig lite nya idéer och jag ska genast ta itu med mitt problem med att han inte alltid vill släppa det han hittat. Problemet är egentligen inte så stort, han släpper det mesta jag ber honom om men med tanke på att han har ett stort resursförsvar när han tuggar på ett ben (han blir tokig om någon kommer för nära) så behöver vi jobba med de här sakerna och jag tänker att det här kan vara ett steg i rätt riktning. Om han tycker att “loss” är en rolig övning kommer det bli betydligt lättare att förebygga resursförsvaret men också arbeta vidare med andra saker. Jag gillade videon av flera anledningar; den är trevlig att se på, metoderna är tydliga och det fungerar uppenbarligen väldigt bra. Långt ifrån kamp på liv och död, flumenergier och förlegat dominanssnack.
[youtube=http://www.youtube.com/watch?v=ndTiVOCNY4M]
Kommentera som sagt gärna om Cesar eller för den delen om filmen, resursförsvar eller annat som dykt upp när du läst den här texten!
