När jag tog hand om Deus, den fotogeniska rottweilern längst upp på sidan kom han med en hel del problem. Han hade fötts i en missbrukares källare och spenderat sitt liv hos människor som absolut inte borde ha hund. Deus gjorde utfall mot allt möjligt och allra svårast var kopplade möten med andra hundar. Jag fick tipset om att se på ett avsnitt av Dog Whisperer som precis hade börjat gå på svensk TV. Även om jag redan från början motsatte mig hans metoder påverkade programmet mig. Jag fick dåligt självförtroende av allt prat om bristande ledarskap och negativa energier. När Cesar fick en hund vars problem liknade Deus att bli lugn i hundmöten tänkte jag att jag nog gjorde något fel som inte lyckades. Lyckligtvis fick jag bara dåligt självförtroende av programmet, jag tog aldrig efter hans metoder. Dog Whisperer har dock alltid fascinerat mig och det har stört mig att en människas ogrundade uttalanden kan få sånt genomslag. Det kändes därför som en självklarhet att jag skulle skriva mitt examensarbete om Cesar Millan.
Som en del av min utbildning till hundinstruktör ingick det att skriva ett specialarbete om valfritt, hundrelaterat ämne. Jag valde att skriva om Cesar Millan och syftet med arbetet var att klargöra exakt vad han gör och hur det påverkar hundarna. Vad finns det för relevans i hans tillämpning av dominans och ledarskap? Vilka är hans träningsmetoder och finns det effekter med träningen som inte ses vid sändningen men som kan visa sig senare? Vad finns det för alternativ till Cesars sätt att arbeta?
Trots att jag hade åsikter om Cesars metoder redan innan arbetet gick jag in i det med ett öppet sinne. Jag började med att se på hela första säsongen och till varje avsnitt följde jag ett protokoll där jag bland annat skrev ner vad Cesar gjorde, hur hundarna betedde sig, vad Cesar sa och hur ägarna reagerade. Därtill studerade jag samtliga klipp på hans sida och gick igenom ett par avsnitt som blivit särskilt omdiskuterade. Jag läste även hans bok Ledarskap med Cesar, plöjde igenom mängder av artiklar om honom och följde upp avsnitten jag sett i hans bok The ultimate episode guide som sammanfattar avsnitt för avsnitt (ibland med uppföljningsinfo). Arbetet slutade på tjugofem sidor och det är svårt att sammanfatta allting här på bloggen. Det blir inte rättvisande om jag tvingas välja vilken del av det jag ska skriva om, allt är så intressant och utan helheten riskerar jag att förmedla en skev bild.
Cesar Millan har gjort mycket gott för hundarnas situation. Han har fått mängder av amerikaner att börja motionera sina hundar och han har givit dödsdömda hundar en ny chans i livet. Han har fått människor att adoptera istället för att köpa valpar från uppfödare i en värld där hundratusentals hundar dödas varje år och han har försökt få folk att engagera sig i sina hundar. Tyvärr har han också bidragit till att ta hundträningen femtio år bakåt i tiden. Cesar Millan förespråkar ett sätt att se på och förhålla sig till hundar som inte har någon modern forskning som stöd. Den dominanshypotes han lutar sig emot har motbevisats av flera etologer som studerat vilda vargar, tama och förvildade hundar. Men det handlar inte bara om dominans, Cesar gör mer än att vilseleda sina tittare att de måste dominera sina fyrfota vänner för att få frid i huset. För folk som ser Dog Whisperer framstår det som att problem som hundarna dragits med i flera år går att lösa i ett koppelknyck och att vissa hundar bara blir lugna om de tvingas till underkastelse. Det här har en förödande effekt på helt vanliga relationer och på hundar med väldigt vanliga problembeteende eftersom människor är benägna att ta till sig saker de ser på TV. När deras hund skäller på andra hundar och de inte får någon annan vägledning än att rycka i kopplet eller lägga den på rygg så spelar det ingen roll att disclaimern säger ”Don’t try this at home”.
Min förhoppning är att debatten om Cesar Millans metoder blir sakligare och ärligare. Jag hoppas att alla som är intresserade av ämnet läser på om vad han faktiskt gör, hur det påverkar hundarna och därefter bestämmer sig om det är något de tycker är önskvärt. En bra början kan vara att läsa arbetet här.
Håller du inte med om något jag skrivit, eller har jag missat att ta upp något i sammanhanget? Jag har för avsikt att fortsätta granska den hundträning vi ser på TV men jag tar tacksamt emot tips från alla er där ute. Kommentera gärna och skriv vad ni tycker. Jag vill höra kommentarer från alla oavsett vad ni har för åsikt om Cesar!
